Tankar från altanen

Första tanken, kom från i går kväll, nästan för första gången, får jag höra engelska ordet Furry, och vad är då Furry???

Jo! människor som vill vara djur, man beter sig som typ en hund, hur funkar det här då??

Man har svans plus hund öron, man äter på golvet, det här ska tilläggas, det är dom äldre ungdomarna, som är Furry!!

För mig är det här obegripligt, särskilt som det inte har med droger att göra, tur är väll det.

Men frågan är ju, löper man hela lina ut?

Får föräldrarna ta med sin ungdom, för att rasta inför natten??

Frågan är, står det riktigt rätt till??

I går hade vi en träff på altanen, alltså personer som är nära mig, just nu!!!!

En trevlig stund, prat och skratt, som är viktigt i våran värld!!!!!

En natt som jag sov med öppen dörr, och klimatanläggningen på för fullt, fick ner värmen till 17 grader, otroligt skönt.

I dom här lägena med öppen dörr under natten, är vargen guld värd.

Vaknar ännu en morgon, utan sug, utan funderingar på att testa alkohol, om jag kan stanna med ett glas.

Det är ju ingen hemlighet, jag vet ju om det här, jag fixar inte ett glas.

Men lika förbannat, måste jag skriva, att jag inte fixar ett glas, bara för att jag kan se orden i text!!

Om jag skulle gå in på systemet, för att köpa "en" öl, kommer jag säkert ut med 10 öl, varför?

För mitt gamla tänk, skulle kopplas in, bäst att köpa några extra, så det räcker!!!!!!!!

Någon tänker säkert, jävla idiot, ska du ha en öl, så köper du ju inte 10?????

Var glad, att du kan tänka på ditt sätt, att en är en, och inte något annat!!!

Den här sjukdomen är riktig listig, jag bedömer den som otroligt individuell  - personlig, i många fall, hur tänker jag här då?

Många säger, jag har inget sug alls, jag tänker inte på alkohol, över huvud taget.

Någon säger, för mig smyger det på, sakta, sakta till slut sitter tanken i hjärnan, och blir verklig, då är jag förlorad.

Medan personer som jag är, möter suget på ett fruktansvärt sätt, jag kan går genom murar för att bara få ta en stor kall, frostig, stark bira!!!!

Om jag ska bedöma mig själv, så har jag absolut inga tankar ( vad jag nu vet ) på att dra ett återfall.

Jag ser och känner, att när jag är riktigt ute på tunn is, då är marken svajig, jag sjunker i mitt ljusa tänkande, till något som kan liknas med svartare än svart!!

I det här läget kommer suget, som ett brev på posten, min sjuka hjärna känner till det här, muskel minnet slår om blixtsnabbt, det är själv medicinering som gäller, det hjälpte förut, kommer säkert att bli bra, nu också!!!

Det här är min stora fara, totalt livsfarlig, här måste jag vara jävligt säker på mig själv, ta till alla mina rutiner, inte gå in i press och stress, då ökar chansen att det går åt helvete.

Rutinerna är till för att jag ska hålla mig nykter!!!!!

Nu ska jag hoppa in i duschen.

Ta med pappa ut och äta.

Hjälpa en vän, flytta  ett skrivbord.

Blir AA möte i Degerfors i kväll.

Ha det bra!!