Jag ser mig som en loser

Att jag ser mig som en loser, är inte så konstigt, det är bara så!!

När jag hör personer, som nämner alkoholister, som dom där, varför ska dom ha en massa hjälp?

Eller att ränderna går aldrig ur.

Allt det här bygger på loser känslan.

Är det så det känns för fler, som har alkoholism som sjukdom?

Ligger det något i, att självömkan är vårat första namn?

Självömkan följer med, priset av flaskan eller burken, är det så?

Är det självömkan, som leder till självmord, bland alkoholister?

I mitt fall, var det nog så, jag var trött på mig själv, jag hatade mig själv, ingen var så ynklig som mig, med andra ord, jag var/är, den där jävla losern.

Jag är fortfarande den där clownen, som stojar, som inte tar något på allvar, när jag blir själv, då är jag den där ynkliga, som söker tröst i något/någon.

Många tror, att jag känner så här, för att jag inte gjort stegen, nu tror ju inte jag, att det är så, för så som jag tänker, kan inte stegen trösta mig, så som alkoholen gjorde, sjukt, ja visst !!!

Jag är i en sådan fas just nu, alkoholen skulle få mig att skratta, i stället för att känna sorg.

Det är nog alkoholen som pratar till mig, ställer dom där raka frågorna, som ingen annan gör.

Med en gång, så rycker det till i kroppen, några öl till fotbollen, gör det ju lite mer spännande, inte det där halvliggande i soffan.

Det här är en konstig del av mig, jag gör rutinerna varje morgon och natt, känner mig säker, hur fan går det ihop??

I " Dagliga reflektioner i dag" är överskriften, skärp dig och ställ upp!!

Vad menas med det där då, vadå ställa upp?

Det står lite var stans, jag är nykter för min egen skull!!!

Ska jag då, ställa upp för andra???

Nu handlar det här om, som många människor, som är i samhället, tror är totalt omöjligt, att vi med sjukdomen alkoholism, ska kunna ta del av samhället, så som den vanliga medborgaren gör.

Allt det här, betyder med andra ord, börja om från början, lära sig krypa, lära sig gå, lära sig springa, lära sig cykla!!!

Förstår vi själva, vilket arbete, vi måste lägga ner, för att lyckas??

På vägen till det nya livet, finns det hala fläckar, som kan ställa till det för oss, men är vi sugna att lyckas, så reser vi oss på nio, och fortsätter!!!!

Många av oss människor, har väldigt svårt, att ta hjälp, när det behövs, varför?

Tror det är förnedrande, att inte klara av ett sug, på egen hand, eller att det bara känns, så ensamt, så kämpar vi mot en motståndare, ända tills vi tittar rakt in i dödens ögon.

Vi måste våga ta hjälp!!!!!

Nu ska jag åka till min hemma grupp, för att göra mig lite starkare!!!!

Kram!!