Hel dag i städningens tecken

Den här dörren, har man gått igenom i nästan 65 år, men allt har sitt slur, som det heter.

Vi började städa ur lägenheten i går, blir fortsättning i dag.

Känns riktigt konstigt, att någon annan ska bo här.

Var uppe till pappa på fika i går efter städningen, riktigt pigg, men har, som jag bedömer det, långt till skratt.

Som jag har skrivit om förut, upplever personalen som otroligt bra, känns fint!!

Två "gamla post flickor" som är på den här avdelningen, känns ju tryggt.

När jag tittar på pappa, så är han märkt av den jävla tiden, som har varit, den sista tiden.

Tanken kom till mig, när vi fikade, hade ålderdomen gått lugnare, om allt hade funkat på ett mänskligt sätt?

Då menar jag naturligtvis, slippa bli förbannad varenda dag, slippa ovissheten, ha regler som passar människor, inte hålla på med en jävla strunt.

Jag kan/kommer inte förstå poängen, med att gamla som är nära stupet, ska ligga/sitta där själv, vänta på att stressad personal, kommer in genom dörren, gör sitt jobb, och springer vidare!!!

Är det mänskligt, för både personal, och dom gamla??

Här fick jag höra, det blir billigare, att vårda i hemmet, med andra ord så struntar man fullständigt i, hur vården ser ut för dom gamla, har jag förstått rätt?

Jag är nöjd att pappa gar en fast adress, med personal som bryr sig om honom.

Men att få höra, personal som fan inte kan bädda en säng, hur fan ska dom kunna vårda en gammal??

Ska en person, utan utbildning kunna hjälpa en gammal person med hygien, ge rätt medicin mm?

Är det så enkelt, man skiter fullständigt i, hur vården ser ut i hemmet?

Om det är något som inte funkar, så säger man bara, har du skickat in en anmälan??

Varför ska man skicka in anmälan, när inget händer ändå?

Jo, någon ska se, att det inte har funkat, händer det något sedan då???

Nej!!

Jag har aldrig anmält något, tar chefen i örat i stället, inte först, men efter ett tag, så såg jag en viss skillnad.

Kan också haft lite hjälp, av den här bloggen??

Tror pappa kommer att förstå, vad bra han har det, han behövde inte lämna, sin egen gata ( skranthöjdsvägen).

Men det gör mycket, att personalen tar med honom ut, det gör ju fantastiskt mycket.

Det som gör det lättare för honom, är att han märker, personalen har tid att sitta en stund, prata och skratta!!!!!

Nu ska sambon och jag, åka ner till katastrofen!!!!

Ha en trevlig Onsdag!!!